|
HMTA är en förkortning av hexametylentetramin (hexamin). Det används bl.a. i medicinskt syfte för att bota urinvägsinfektioner, men även som bränsle i
Esbit/Metatabletter och som korrosionhämmande komponent för vissa tillsatser, för tillverkning av RDX och i fyrverkeritekniken som flamförstorare genom
att minska det vita ljuset. Hmta är ett relativt beskedligt och ogiftigt ämne som löser sig lätt i vatten men har viss löslighet även i alkoholer - glykol,
etanol etc. Men hmta löser sig även i bensin och petroleum fast i mindre grad då. Nyttan att använda hmta i motorbränslen är bland annat att det är ett
antiknackningsmedel. Oktanvärdet i bensin ökar hela 4 gånger med en halt omkring 1 %. Andra pulverformiga antiknackningsmedel med liknande egenskaper är
ferroscen, McMT, järnpentakarbonyl etc. Hmta är ett vitt pulver som avger en doft av urin. Det används även som konserveringsmedel och är då namngivet E239. Snabbaste sättet att tillhandahålla hmta är att utvinna det ur Esbit-tabletter. Man kan enkelt mala ned tabletterna i en mortel. En tablett (4g) ger ca 7-8 ml pulver vilket räcker till en och en halv deciliter G+, därmed kan 3 liter G+ tillverkas av en ask (20 tabletter). 
Tillsätt pulvret i glykolen med proportionerna; 5 ml pulver (1 tsk) för 1 dl glykol - varken mer eller mindre - i en behållare och rör om detta eller skaka den. Låt det gärna stå någon eller några timmar så att all hmta löser sig. Räkna med att en del inte kommer att lösa sig, ty detta är inte hmta utan troligtvis ett annat salt och/eller bindemedel. Filtrera nu glykolen (som innehåller olöst pulver) genom ett kaffefilter (papp). Genom filtreringen avskiljs de olösta pulverresterna från hmta-delen - som förövrigt är löst i glykolen. När detta är klart kan denna glykol betraktas som en specialingrediens och kan kallas för ”G+” G-plus: 
Material för tillverkning av G+För att belysa hur man bör förfara har jag valt att presentera min egenbyggda apparat, som är lite speciell. I den vita vänstra flaskan blandar jag det råa esbit-pulvret med glykolen, där det får stå och dra ett tag, plus att jag kan skaka om flaskan då och då. På bilden längs till höger ser man hur kaffetratten med grovfiltret sitter längs upp i bild. Man häller alltså innehållet i den vita flaskan i tratten, sedan rinner det ner i bufferten - en festisflaska med hål i båda ändarna. I anslutning till festisflaskan sitter ett Biltema bränslefilter - om detta ska kallas för ett bränslefilter så borde inga skadliga partiklar få komma förbi? Korken är fastlimmad på bränslefiltret med silikon och smältlim. Till bränslefiltret har jag valt att ha en lång slang ned till den röda flaskan (med färdigt G+) - eftersom en lång slang ger sugeffekt och snabbar på filtreringen. Som jämförelse: I kemilabb finns liknande glastrattar även de med ett långt sugrör. Hastigheten beror dock på hur rent bränslefiltret är. G+ fungerar bäst när man använder glykol som innehåller ämnet natrium-2-etylhexanoat. Detta är ett metallsalt av 2-etylhexanoatsyra (ibland väljer tillverkarna denna syra 2-EHA istället för natrium- eller kaliumsaltet). Vanligtvis är glykol som är bärare av natrium-2-etylhexanoat färgade röda men det finns även blå produkter. Dock är det vanligare att dagens röda har kalium- istället för natriumvarianten, vilka inte fungerar lika bra. 
Castrol Radicool SF är en äkta G12 (BASF-namn: G30) med natrium-2-etylhexanoat
| ||||||||||||
